Och redan nu börjar ångesten komma krypande inför en ny vecka.

5 dagar när jag ska hoppa till varje gång telefonen ringer, och om det är skyddat nummer får jag hjärtklappning så jag knappt hör vad jag tänker.

5 dagar när man går med stor vånda till postlådan……………………

Det är så det är att leva med ”ihop” med F-kassan.

Kommer inget samtal eller brev så börjar ångesten stegras inför nästa dag. För då vet jag att det är en dag närmre det där brevet eller samtalet.

På fredags kvällen slappnar man av lite och man lyckas hålla ångesten på en lägre nivå.

Men då är man så utmattad efter en vecka med konstant ångest och spänningar så man sover bort nästan hela helgen.

Och sedan så här fram på söndags eftermiddagen så börjar allt stegras igen.

Är det detta som är livet???

Ska mitt liv se ut så här för en lång tid framöver???

OM det är så orkar jag inte vara med längre. För det är inget värdigt liv jag lever.

Jag fattar inte att det ska vara så svårt att fatta att dom gör folk sjukare med sina ”metoder”.

Man får ju inte en chans att läka ihopa när det ska slitas och dras i en hela jävla tiden.

Jag har levt med denna press under mer än ett år nu. Och nu är jag total sänkt.

Jag är ner slagen i skosulorna …………………………. jag är nu i MINST lika dåligt skick som jag var när jag först blev sjuk för närmre 15 år sedan.

Det känns som om jag sitter fast i en giljotin och bara väntar på att bilan ska falla. Jag vet ATT den kommer att falla men inte NÄR!!

Och det tar musten ur mig och gör mig ännu sämre.

Och det leder till mer piller som ger mer biverkningar och nya piller för biverkningarna och så är cirkusen igång.

Försäkringskassans nya ”slagord” borde vara samma som Hitlers: ”ARBEIT MACHT FREI”!

För det är bara de friska som undkommer deras ”metoder”.

Jag bara väntar på den dagen det kommer gas ur duschen istället för vatten!! Och med detta tempot dom kör i så är det nog inte så långt borta!

Sitter här med ångest och bara väntar på det där brevet eller samtalet från F-kassan som ska komma vilken dag som helst nu.

Brevet där dom vill ha ut mig i PILA trots att jag inte klarar vardagen här hemma.

Fråga mig inte hur fan det ska gå till…………… jag är knäckt, golvad, och livrädd för vad som kommer att hända.

Är mitt uppe i ett medicin byte med allt vad det innebär och ändå kan man inte få må dåligt ifred tills det vänder.

Och med den pressen som ”kassan” lägger på oss sjuka så blir det inga krafter kvar till att försöka läka sig själv.

Man försöker ”skynda” sig att bli frisk………………….. och det blir ytterligare en press som gör att det barkar rakt ner i helvetet istället.

Jag har varit sjuk i 12 år och mitt mående är minst sagt en bergodalbana.

Men så dåligt som jag gör nu efter hela förra hösten och hela detta årets hetsjakt av kassan har jag inte gjort på många år.

Det är på gränsen till inläggning för min del.

Och ändå kliver dom inte av min rygg!

Och jag har intyg och papper på att jag har sjukersättning till sista augusti nästa år………………….men vad hjälper det när dom inte bryr sig om att ta hänsyn till det.

De försöker tom köra över sina egna läkare. det såg jag i min akt jag begärde ut från ”kassan”.

Försäkringsläkaren sa en sak men handläggaren gjorde en egen”utredning” som har kört mig totalt i botten.

Hur länge till ska man orka med detta???

Kan ju säga så här,att hade jag inte haft barn så hade jag tagit mig ifrån jordelivet!!

Man behandlas inte mänskligt……………………………….